Betraktelser och funderingar.

När det gäller porträttgalleriet i Tintin finns det alla sorters personer. Här är en närmare beskrivning av dem och mina funderingar och betraktelser. De är i kronologisk ordning efter första framträdande i serien. Inom parantes står första album.

Tintin
Ung men hur ung egentligen, ingenstans får vi reda på Tintins ålder men han är tillräckligt gammal för att ha ett jobb som reporter och en egen lägenhet i stan. Han kan också både flyga och köra bil vilket borde innebära att han är någonstans mellan 20-30 år. (Som svar på ett brev 28 december 1970 svarade Hergé att Tintin var 14 år i början och 41 år senare var han 17 år, otroligt.) Han har ett yrke som han sällan ses utföra även om det nämns ett flertal gånger. I samband med hemkomsten från Sovjet gjorde dock tidningen Le XXème Siècle ett publicitetsjippo och lät en ung kille spela Tintin som återvände i triumf till Bryssel och tidningen. På den tiden bör Tintin alltså ha arbetat just för Le XXème Siècles barnbilaga Petit Vingtième, vilket också framgår av ett samtal mellan Tintin och Milou i en scen som utspelar sig precis innan Tintin i Kongo, men senare finns inga uppgifter om arbetsgivare. (Efter Tintin i Kongo skedde ett liknande jippo.) Hans namn är också en gåta, Tintin är enligt min bedömning hans förnamn och aldrig har Hergé velat uppge något annat namn när det gäller Tintin. Han visar sällan känslor men uttrycker glädje emellanåt men man ser honom gråta endast två gånger, när han tror att Milou dött i Tintin i Sovjet och när han får reda på att Tchang Tchong-Yen omkommit i flygkraschen i Tintin i Tibet. I de senare albumen dricker han aldrig alkohol men i de tidigare ser man honom dricka både öl och starksprit. När Tintin befinner sig i San Theodoros i albumet Det sönderslagna örat blir han ordentligt full, vilket nog räddade hans liv den gången. Tintin är belgare och han bor i Bryssel fram till han flyttar in på Moulinsart. (Tintin i Sovjet) (Fotnot: Lucien Pepermans hette killen som spelade Tintin vid återkomsten till Bryssel.)

Milou
Tintins eviga följeslagare som har en stor förkärlek till ben. I de tidigare albumen har han en ganska stor plats vid Tintins sida men får kliva tillbaka något efter det att Kapten Haddock dykt upp. Milou fortsätter ändå att rädda och hjälpa Tintin jämt och ständigt och Tintin räddar också honom ett flertal gånger. Hans väderkorn är utomordenligt och utan det skulle Tintin ha missat många skurkar. Milous pliktkänsla sätts på prov fler gånger än någon av de andra karaktärerna med de ben som ständigt dyker upp men till slut vinner alltid plikten. Han ogillar katter och papegojor och är faktiskt rädd för spindlar. Däremot visar han ett otroligt mod mot lejon, getter, gorillor och de skurkar som försöker ge sig på Tintin. Precis som Haddock är han förtjust i whisky och blir full flera gånger, bland annat i Den svarta ön och Enhörningens hemlighet. Milou får tillrättavisningar av Tintin ibland men verkar trivas med sin husse lika bra för det. (Tintin i Sovjet)

Egyptolog Filemon Syklon
Denne virrige professor är den första i raden av besynnerliga professorer och forskare Tintin kommer att träffa genom åren. Syklon sätter på sätt och vis den standard som de följande skulle ha. De är ju antigen lomhörda eller ser dåligt och nästan samtliga är tankspridda. Några av de andra är sigillografen Nestor Collrich, astronomen Ferdinand Flintén och förstås professor Karl Kalkyl. Syklon själv är närsynt och hans klädstil i öknen gör att man misstänker att han redan blivit träffad av en blåsrörspil med giftet som gör en galen. Hans nationalitet är okänd men jag tippar engelsk eller fransk. (Faraos cigarrer)

Dupont och Dupond
Denna gåta i polisväsendet. Otroligt klantiga och lyckas aldrig lösa något brott men har en underlig förmåga att dyka upp på rätt plats ändå. Ibland säger de sig vara från polisen, ibland hemliga polisen, ibland är de detektiver, ibland diplomdetektiver och någon gång även franska hemliga polisen och de nämner också samarbete med Interpol. Mycket tyder på att de skulle tillhöra just Interpol eftersom de verkar kunna arbeta i vilket land som helst. Hur myndigheterna kan anlita dessa olyckskorpar är ganska obegripligt men de får ständigt nya uppdrag som de ska undersöka. I deras utrustning ingår bland annat förstoringsglas och handklovar och ibland även pistoler. De har också en otrolig förmåga att klä ut sig helt fel för att de ska smälta in. De är inte heller känt med några förnamn på de två detektiverna som ser ut vara tvillingar men som inte ens är släkt. Det enda sättet att skilja dem åt är mustascherna som på Dupont har utåtstående spetsar nertill. De har också olika hattstorlek vilket framgår i Det svarta guldet men det syns inte på teckningarna. Dupontarna bör vara från Frankrike med tanke på att de säger sig tillhöra franska hemliga polisen emellanåt. (Faraos cigarrer)

Senhor Oliveira da Figueira
En otrolig försäljare som kan sälja på vem som helst vad som helst. Skulle Serafim Svensson ens vara i närheten så bra så skulle han inte behöva försöka övertala kapten Haddock jämt och ständigt. Det lustiga är också att Oliveira inte ser några som helst problem med att sälja de mest udda varor var som helst. Vem skulle ta med sig skidor för att sälja i öknen utom just han. Han har den fantastiska förmågan att också få kunderna nöjda med sina minst sagt onödiga inköp, förutom vid något tillfälle då produkterna använts felaktigt. Senhor Oliviera da Figueira kommer från det soliga Portugal vilket han ofta också påpekar. (Faraos cigarrer)

Tchang Tchong-Yen
En karaktär som bygger på den man som Hergé träffade i Bryssel och som också heter Tchang Tchong-Yen, däremot skiljer sig stavningen ibland i albumen med de två andra varianterna Tchong-Jen eller Tchong-jen. Denne verklige person hjälpte Hergé med research för albumet Blå Lotus. Tintin räddar den lille föräldralöse pojken och blir vän med honom. Tchang måste ha gjort ett väldigt starkt intryck på Tintin för att han senare gör allt för att rädda honom i Tintin i Tibet. En av de få gånger Tintin gråter är också över beskedet att Tchang skulle ha omkommit. Det är lite märkligt att Tintin får ett så starkt band till den unge kinesen som han bara träffar två gånger under sina äventyr. (Blå Lotus)

General Lazar Alcazar
Han har ett temperament lika explosivt som Haddock men till skillnad mot kaptenen så blandar han sig i otvivelaktiga affärer då och då. Det var rena slumpen att han och Tintin blev vänner och det är lite underligt att Tintin fortsätter räkna honom som vän efter dennes vapenaffärer och statskupper. När Tintin och de andra besöker Alcazar för sista gången så säger i och för sig Tintin till på skarpen att det inte får komma någon till skada vid statskuppen. Det är också lite besynnerligt att Alcazar tar upp varietélivet som knivkastare under en period. Kanske fick han lära sig att kasta kniv av skurken Ramon Bada som under en period tjänstgjorde i Alcazars armé. På senare tid har dock hans temperament fått möta sin överman i Alcazars fru Peggy som hunsar med den förr så bestämde generalen. Alcazar är från landet San Theodoros i Sydamerika där han också vid flera tillfällen varit dess statschef. (Det sönderslagna örat)

Doktor J.W. Müller
En skurk som inte bara driver sinnessjukhus utan också blandar sig in i både sedelförfalskning och senare oljeaffärer med hjälp av attentat och kidnappning. Hans roll i sedelförfalskningen var bland annat att sprida de falska sedlarna. På den tiden bodde han i Sussex i England i en välbevakad villa där det fanns både rävsaxar och vakthundar. Han fick också assistans av sin chaufför Ivan. Senare bytte han till aliaset professor Smith och låtsades vara arkeolog när han egentligen arbetade med att ta över oljekontrakten i Khemed för en hemlig stormakt. Ytterligare senare kallar han sig för Mull Pascha. Han tvekar inte att döda för att uppnå sina mål och försökte bränna Tintin inne förutom att skjuta honom ett flertal gånger. När det visar sig att hans oljekupp misslyckats försöker han begå självmord men misslyckas. Det finns en del frågetecken kring Müller, varför blandar sig en doktor in i dessa skumraskaffärer, vilken stormakt arbetar han för i Det svarta guldet och var är han ifrån egentligen? När det gäller den stormakt doktorn sägs arbeta för så chansar jag på att det är Bordurien även om detta land inte är presenterat då, så passar det bäst in på ett land som skulle kunna göra något sådant. Från början handlade historien om Palestina men Hergé valde att ändra det helt och hållet till ett bråk mellan en påhittad sheik och emir. Angående Müllers ursprung så är min åsikt att han är från England eller möjligtvis Tyskland med tanke på namnet. (Den svarta ön)

Bianca Castafiore
Den enda kvinnan med framträdande roll i serien som dock tar upp nog så mycket plats och till och med fått ett album döpt efter sig. Näktergalen från Milano lyckas aldrig kalla Haddock vid sitt rätta namn utan snurrar till det lika mycket som Dupontarna annars brukar göra. Ingen av de andra personernas namn har hon problem med, bara den stackars kaptenen och det kan ju bero på att Haddock själv trasslade till sitt nam första gången han presenterade sig för henne. Hon har också en förmåga att glömma saker, framför allt sina juveler men hon glömmer aldrig bort att sjunga. Hennes paradnummer måste nog sägas vara Juvelarian från Faust och det är mer än en spegel som gått sönder när hon tar höga c. Hon hunsar rätt friskt med sin repititör Igor Wagner och sin assistent Irma. Den enda som verkligen tycks gilla henne är den lomhörde Kalkyl, troligen för att han inte hör hennes eviga sångnummer. Hon är en mycket bestämd kvinna som vet precis hur hon vill ha sin pasta och om någon journalist skriver något olämpligt hamnar denne direkt i onåd hos divan. Bianca Castafiore är förstås från Italien och uppträder regelbundet på La Scala. (Kung Ottokars spira)

Kapten Archibald Haddock
Kaptenen är en riktig fyllkaja när Tintin träffar honom för första gången och han låter sitt alkoholmissbruk nästan döda dem några gånger. Haddock klubbar till och med ner Tintin när han vill flyga. Han bättrar sig dock även om hans kärlek till rom och framför allt whisky håller i sig ända till sista albumet. Haddocks mod växer i takt med alkoholkonsumtionen och han blir ibland nästan för våghalsig. Han har också ett mycket vildare temperament än den lugne Tintin. Haddock får med jämna mellanrum både raseriutbrott och glädjerus. Hans argsinta sida är dock mer framträdande och de magnifika kraftuttryck han nyttjar vid dessa tillfällen är de mest genialiska i hela litteraturhistorien. Det är först i sista albumet som vi får reda på Haddocks förnamn, även om vi över trettio år tidigare redan fått reda på historien om hans anfader så är namnet Archibald höljt i dunkel. Efter hans möte med Tintin i Krabban med guldklorna så lägger Haddock mer eller mindre sitt yrke på hyllan. Det händer att han ställer sig vid rodret igen som i Den mystiska stjärnan, Rackham den Rödes skatt och Koks i lasten. Men det verkar som han är nöjd med det lugna livet på Moulinsart utom då Abdallah, Serafim Svensson och Bianca Castafiore dyker upp där. Så troget går han in för rollen som godsägare att han i De 7 kristallkulorna börjar rida och använda monokel, detta håller inte i sig så länge, men visar på Haddocks vilja till ett lugnt och stillsamt liv. Han nämner flera gånger att han bara vill ha lugn och ro och ifrågasätter ofta den eviga äventyrlusten hos Tintin. Hans relationer till de andra personerna är blandade, från början gillar han inte Kalkyl men i och med att professorn köper Moulinsart åt honom så vågar han sitt liv flera gånger för att rädda den tankspridde Kalkyl. Haddock anser nog att Dupontarna mest är i vägen och bara trasslar till allting. För Tintin känner han en stor respekt och är imponerad av dennes list och slutledningsförmåga. Bianca Castafiore vill han överhuvudtaget inte träffa och försöker undkomma till varje pris men misslyckas förstås. Han har inte heller samma empati för skurkarna som Tintin utan tycker gott att de kan förgås. När det gäller Haddocks nationalitet är det lite osäkert men min gissning är att han faktiskt är fransman, hans anfader tillhörde ju franska flottan och slottet Moulinsart bör ligga i Frankrike. (En del engelska sajter på internet vill ha det till att Moulinsart/Marlinspike Hall ligger i England.) Haddocks temperament passar honom också bättre om han är fransman. (Krabban med guldklorna)

Professor Karl Kalkyl
Kalkyl vill så gärna följa med och visa sin fina u-båt som ser ut som en haj, att han packar ner den i Haddocks whiskylårar. När Tintin och kaptenen väl hittar professorn så inser de att det är lika bra att låta honom följa med. Efter det att staten köper hans u-båtskoncept får Kalkyl gott om pengar och köper i gengäld slottet Moulinsart åt Haddock. Han flyttar sedan också själv in på slottet och sköter bland annat rosenodlingarna. Han är både tankspridd och lomhörd även om han själv påstår att han bara hör lite dåligt och under perioden i Syldavien använder han en hörlur. Han är mycket sportintresserad och brukade praktisera den besynnerliga kampsporten savate. Hans eviga följeslagare är en pendel som gång på gång ger honom ledtrådar men också försätter honom i fara. Det händer att Kalkyl samarbetar med andra professor, bland andra Bergamotte och Topolino. Han har också en förmåga att bli kidnappad men blir förstås räddad av Tintin och de andra. I albumet Castafiores juveler får vi reda på att han inte har någon syster annars är inte mycket känt om professorns bakgrund. Han bor i stan ursprungligen, i en bostad kombinerad av laboratorium och lägenhet. Karl Kalkyl är också en av de få som verkligen gillar Bianca Castafiore, så mycket att han döper en vit ros efter henne. Bland de uppfinningar han ligger bakom hittar vi så olika saker som den redan nämnda u-båten, ett preparat som neutraliserar N-14 medlet i bensin, en månraket, ett strålvapen som splittrar glas, motordrivna rullskridskor och slutligen tabletter som gör att alkohol smakar vedervärdigt. Kalkyl tror gott om alla och blir inte ens upprörd när han kidnappats. Enda gången man ser honom bli riktigt arg är när Haddock säger åt honom att sluta spela apa på raketbasen i Syldavien, vilket resulterar i ett utbrott som till och med sätter Haddocks temperament i skuggan. Professorns relationer till de andra är god och han känner nog en varm vänskap till Tintin medan han snarare verkar vara road av Haddocks vilda framfart. Dupontarna förstår han sig troligen inte riktigt på då de ständigt klantar till det. Kalkyl bör vara belgare eller möjligtvis fransman. (Rackham den Rödes skatt)

Abdallah
Denne vansinnigt busige son till emiren Ben Kalish Ezab ställer till förtret för alla som kommer i hans väg. Kanske är detta Hergés vilja att föra in pojkstreck i stil med hans andra serie Smecken och Sulan i Tintinserien också. Dock skiljer sig Abdallahs bus jämfört med Brysselpojkarna. Han verkar inte ta något som helst ansvar för sina hyss och är nästan på gränsen till elak framför allt mot Haddock och Nestor. Intressant nog är han förtjust i just Haddock som han kallar för Anfäkta Annama. Många av sina upptåg gör Abdallah i skymundan och det först senare som det visar sig att han bytt ut cigarretter, placerat ut smällare eller liknande. Abdallah är förstås från landet Khemed där hans far är emir. (Det svarta guldet)

Ingenjör Wolff
En ny sorts karaktär träffar Tintin och de andra för första gången på raketbasen i Syldavien. Denne ingenjör som på grund av personlig svaghet hamnat så i klorna på bovar att han förråder våra hjältar. Han är inte ond på det sätt som karaktäriserar Müller, Rastapopoulos och andra klassiska Tintinskurkar utan verkar mera bedrövad över vad han beordras göra. Han skäms så över sitt tilltag att han faktiskt offrar sitt liv för att de andra ska överleva. Hergé blev tvingad att göra ett tillägg i Wolffs brev vilket han aldrig gillade. "Genom ett mirakel kanske jag blir räddad" tillfördes för att några katoliker ansåg att detta rörde sig om ett självmord medan Hergé bestämt säger att detta är ett offer. Det finns inget mirakel som är möjligt säger Hergé men fick ändå foga sig. Wolff är troligen från Syldavien. (Månen tur och retur Del 1)

Piotr Szut
Denne pilot beskjuter först Tintin och Haddock men blir sedan deras vän. Kaptenen tycker att han kan drunkna men övertalas av den alltid godmodige Tintin. Varför Szut lierar sig med dem är lite underligt men när de åter träffas i Djakarta på väg till astronautkongressen i Sydney så råder inget tvivel om att de är vänner. Troligen så uppskattar Szut att han faktiskt räddas och inser att Tintin och kaptenen är de goda. Piotr Szut är från Estland. (Koks i lasten)

Lazslo Carreidas
Mannen som aldrig skrattar är en snål miljardär som så absolut måste vinna att han använder tv-kameror när han spelar sänka fartyg. Han är inspirerad av en riktig fransk flygplanskonstruktör enligt Hergé. Trots sina rikedomar är han så snål att han bara dricker sitt egna märke, Sani Cola, en klorofylldryck. Han berättar också om sitt minst sagt tvivelaktiga beteende när han fått en dos sanningsserum. Då framkommer att han redan som ung stal ur sin moders portmonnä bland annat. Han hävdar till och med att han är ondare än Rastapopoulos. Han är sannerligen ingen trevlig figur men Tintin hjälper honom ändå. Fast Haddock gör nog oss alla en välgärning när han plåstrar för munnen på honom. Carreidas skrattar faktiskt, till sin egen förvåning, åt professor Kalkyl som han tror är en trolleriprofessor. Kalkyl själv förstår givetvis ingenting. Det mest imponerande med Carreidas är dock hans flygplan, en skapelse värdig Kalkyl, ett tvåmotorigt jetplan med svängbara vingar som kan flyga snabbare än ljudet. Detta efter att Hergé fick reda på att svängbara vingar var den senaste trenden för överljudsplan. (Plan 714 till Sydney)